Innebandy Enligt Mig

Jag tog en runda ... eller rättare sagt gick via rss i min webbläsare och sedan snabbkollade jag bloggkollen...

tack alla ni som lagt ner era bloggar, det kommer att spara en massa tid *ler*.  Se där, det finns något bra med allt sorgligt....  det viktigaste är väl ändå att bara de som verkligen har LUST att skriva gör det.  Blogg är ju ... på ett sätt kärlek, passion....  och hör i hop i det här fallet med innebandy. Tänk om alla och all tid som under åren lagts på innebandybloggar nu.... går ihop för att promota innebandyn... i vanlig media, på klubbarnas hemsidor ... ja överallt, där innebandyn skall synas.  En innebandyblogg, är inget mot redaktionellt skrivna texter.

Att blogga är till stor del en egotripp....  "kom och läs allt viktigt jag har att berätta" ....  ett fåtal bloggar på någons uppdrag, de flesta på sitt eget.  Lusten går upp och ner för de flesta... men finns ingen lust så kan tangenterna lika gärna vila.

Nu är säsongen över, alltså.... det har alla märkt va? Klubbarna är fullt upptagna med att rusta sig för nästa säsong, hoppas att alla lägger lite extra krut på evenemang och publik... och börjar planera nu.  Det är inte bara sportgruppen som ska vara aktiva nu... nä, det är nu man lägger grunden för nästa säsong på alla områden. KÄMPA!

Rasmus Sundstedt, jag sa det innan säsongen....  en man som kommer att få stora framgångar under säsongen. Han blev WC:s bästa lirare läste jag...  Mattias Samuelsson var nog ettan i de matcher jag såg, Rasmus spelade inte den första... då passade jag på att göra bort mig lite.

Det syntes att många spelare haft långt speluppehåll, däribland Danne... hade sett fram emot att se honom ta plats men det var inte hans dag i fredags. Han kom inte till sin rätt, jag som hoppats på show,
Jag sa  till bänkgrannen (så där som man gör... rakt ut):
"Tränar de inget i Täby" (tänkte på ett de var ett tag sedan de spelade, alla som läser här vet att Täby har en speciell plats i mitt hjärta)
"Fråga Rasmus han sitter ju här" fick jag till svar och personen han pekade på satt fem cm i från mig.
"Jo, vi tränar" svarade han, han lät inte irriterad men... det kändes sådär.
Borde ha känt igen honom, men det där med matchställ är det ögat vant sig vid, jag brukar inte känna igen spelare när de är civila.  I Periodpaus bytte Rasmus plats med sin lagkamrat... (undrar varför *ler*)  och visade i lördags att han var i god form.  Där har ni en av framtidens stora!

Vi hamnade på samma bänk som blågula ej ombytta av misstag, det var lite hipp som happ det där med var folk satte sig. Utan att skämmas tog de platser någon annan hade köpt. Jag fick hålla in magen flera gånger för att släppa förbi Djurling, Rasmus och Klingsten.  Det var iaf vad jag sa (man kan säga att jag gick med håven)... sikka gentlemän ... nej men det är lugnt, du behöver väl inte hålla in....  Oops, hade ingen lapp i pannan den här gången heller.... "akta er för bloggare".
Djurling... ödmjuk kille,  årets spelare är som person ett bra varumärke för landslaget och AIK. Det är bara att gratulera innebandyn.  Såg honom prata med ungdomar i ladan....  det är så där man uppträder om man är en stjärna. CREDD.

#25 i Tjeckien... wow "Lite Holmgren över honom" sa VP. Synd att Gurra inte var på plats... är säker på att han sagt samma sak. Marc Muhlethaler ....  har någon speciellt.  "Ingrid du är ju också svag för bra handleder" ... himmel så konstiga saker att säga på en weekend på tu man hand.  På vägen hem satt jag och funderade på vad jag ska säga till våra vänner att vi gjort i Piteå. Låter ju inte så romantiskt att se tre landskamper, men det var det.  #25 hade nog varit med i all star om jag fick ta ut ett... men jag vet inte vem han skulle peta bort.

Nästa gång kan ni kanske göra något som du vill sa Katta idag, hon hade börjat undra om jag flyttat, först påsk, sedan Globen och nu Piteå... ha ha....  just det... Nästa gång blir det spa? Nä,  inte min grej. Innebandy är inte ett okey intresse i alla sammahang, nåja.

Föräldrasamtal eller utvecklingsamtal som det heter nu för tiden... 12 åringens, efter nationella proven. Tre fel totalt på alla prov, låååångt över medel.  Oj vad hon är lik mig *ler* (nej, verkligen inte). Imorgon kommer hon hit, en mamma kväll... på torsdag får jag bonus tid med 14 åringen och sedan på söndag kommer de "hem" i två veckor. Längtar!  
Det är nya tider, mina nya grusskor blev plötsligt 12-åringens, "du lär väl inte spela någon fotboll i år heller".

Cykeln har 14-åringen knyckt... "det är coolare med en tantcykel"  ..., det är för övrigt den cykel som blivit omskriven när Grubbe fick berätta sitt roligaste innebandyminne ett år (en wiskeprovarycykelfest), en historisk cykel. Min första och enda fest med dem.